Musik ska byggas utav glädje
Malte, Hjalmar och Elvin sitter vid ett bord i matsalen och väntar. Om mindre än en halvtimme öppnar incheckningen och då kommer de. Kompisarna de väntat på, vissa som de inte sett sedan förra årets Blåsarläger. De längtar efter att få leka, busa och bada. De längtar tills de kan gå till Ica och köpa godis. Men mest av allt längtar de att få spela i orkestern.
Vid ett av incheckningsbordet sitter Maria Carlsson. Hon har varit på lägret 18 gånger, första gången som tioåring och deltagare. När hon blev äldre blev hon ledarstipendiat och senare fullfjädrad ledare. Hon känner de flesta av deltagarna som checkar in och välkomnar dem vänligt.
– Att få finnas i den kreativitet som finns under en hel vecka här härligt, säger Maria. Stämningen är fantastisk och att ha musiken runt sig hela tiden är inspirerande samtidigt som allt genomsyras av det kristna budskapet.
De som är lite äldre håller alla med om att de första åren man är på lägret lär man sig enormt mycket.
– Man lär sig mer på denna vecka än man gör på ett helt läsår hemma, säger Josefin Samuelsson, som är på sitt nionde läger.
Tillsammans med Oskar Nordkvist och Gustav Ahlgren finns hon med på lägret som ledarstipendiat. Det betyder att de finns med som ledare men utan huvudansvar. Det är en form av ledarskola där de sakta slussas in i ledarrollen. Under lägret finns de med och spelar i orkestern men hjälper även ledarna med olika uppgifter, exempelvis kvällsaktiviteterna.
– Det är roligt att träffa nya människor, säger Oskar. Ju fler vi är i orkestern desto roligare blir det.
Han fortsätter:
– Det är tack vare Blåsarläger som jag valde att fortsätta att spela trumpet. Det här lägret betyder mycket.
Ledarstipendiaterna uppskattar att fått utmaningen att finnas med i ledarteamet. De ser framemot allt det roliga som kommer att hända.
– Atmosfären och helheten på lägret är grym, säger Josefin med ett stort leende.
Vid ett annat bord sitter Martin Åsman, årets lägerchef, och funderar kring veckan som kommer:
– Igår räknade jag och Fredrik Karp ut att detta är vårt trettionde läger, säger han med ett skratt. Vi har varit med ett tag.
Årets läger är det imponerande 56: e i ordningen. De första två åren höll man till i Åhus och 1963 flyttade man till Glimåkra folkhögskola där man hållit till sedan dess. Lägret startade för att folk ville spela blåsinstrument. De fanns körer i distriktet men ingenting för musiker och man önskade ett läger med bibelstudier, musik och idrott helt enkelt. Visionen från allra första början har varit att ha duktiga musiker med som lärare. Det är viktigt att man håller en hög kvalitet. Man spelar för Gud och för att sprida Hans budskap, då ska kvaliteten också vara hög, menar man.
Årets läger avslutas i år på fredagens kväll istället för på lördagen som det gjort tidigare. Detta för att inte krocka med konfirmationen i Åsljunga som äger rum då.
– Det blir en liten skillnad på upplägget på grund av detta, säger Martin. Vi kommer att koncentrera oss på att spela i orkestrarna och har tagit bort våra workshops.
Martins önskan för lägret är att det ska vara en positiv länk och brygga in i en församlingsgemenskap eller en orkester inom EFS.
– Eftersom Salt Sydsverige arrangerar lägret hoppas vi att kopplingen till övriga läger ska vara stark, att barnen och ungdomarna hittar till andra läger också, säger han.
Under åren har det varit mer fokus på bibelstunder. Även om dessa finns kvar tänker man mer relationellt numera.
– Vi bygger relationer på ett annat sätt idag, säger Martin. Vi kan genom relationerna visa på det kristna livet och Jesus. Vi kan på så sätt vara tydliga med budskapet.
De flesta har checkat in. Det är full fart på Malte, Hjalmar och Elvin som har hittat sina kompisar. Lägret är igång och i sorlet hör man att alla längtar efter att få börja spela.
– Det allra roligaste på läget, säger pojkarna med en mun, är när det låter riktigt bra i orkestrarna. Då har man kul!
Det är tydligt att Blåsarläger är en viktig plats för väldigt många. En plats där musiken, Jesus, lek och allvar blandas. En plats där musiker utvecklas, en plats där glädjen är stor. Det är en plats som inspirerar.
Lägret avslutades med en konsert i Glimåkra kyrka. Klicka på bilden nedan för att höra lite från denna!
Text: Helena Eriksson
Foto: Joelle Cristea och Helena Eriksson