16 mars, 2018

Att vara precis som man är

Det återstår bara timmar av lägret. Tonåringarna packar ihop sina saker och städar sina rum. När de är färdiga hamnar de en efter en i en sofforna i dagrummet. Det skrattas, det berättas, det delas roliga saker på mobilerna. Sakta men säkert börjar en lovsång höras och efterhand hänger de på, en efter en. Till sist ljuder lovsången starkt och förtroendefullt. De sjunger från hjärtat, det är äkta. (längst ner i artikeln finns en film där du kan se dem sjunga).

Årets Winter Light på ÅhusGården blev verkligen härligt! Man hade turen att få 25 cm snö på gården bara dagarna innan lägret började, det kan ju aldrig vara fel. Naturligtvis blev det tid för åkning i sopsäck nedför backarna ett par, tre gånger under dagarna. Dagar som, så många gånger förr när det är Light-läger, handlar om att vara sig själv. Dessa 12-13- och 14-åringar är väl medvetna om att de kan slappna av på ett annat sätt när de är på läger eller när de är i kyrkan. Varje gång Livsluft besöker ett Light-läger är det detta tonåringarna vill prata om vilket visar hur viktigt det är för dem.

– I skolan så finns det andra förväntningar på oss, säger Joanna när de sitter ner för att äta lunch. Man är inte accepterad för den man är liksom.

Miriam, Ella, Lydia, Daniel, Ida, Minna och Joanna pratar om hur viktigt det är att åka på läger.

Runt matbordet börjar man prata om olika saker som händer i skolan och om hur eleverna pratar med varandra. Man kommer fram till att det handlar om attityd, och den är inte bra.

– Kanske har det att göra med att i kyrkan eller när man är på läger så samlas vi som har gemensamma intressen, säger Ella. Här behöver man inte låtsas.

På frågan om man berättar om man är kristen eller ej i skolan så är det ingen av de som sitter runt matbordet som väjer i den frågan. De flesta av kompisarna vet att de är kristna men det är ändå lite krångligt, ska man berätta eller ska man inte berätta för nya. De menar att det är lätt att bli dömd på förhand och nya kompisar inte ser dem fullt ut för vem de är. Samtidigt vill de inte hymla om Jesus, det är de överens om. Det är spännande att höra deras mogna tankar och de tycker om att diskutera sådana viktiga frågor.

Linus, Erica och Jennie kämpar med sina väskor när det är dags att åka hem. Hannes håller ett vakande öga

– De är verkligen ljuvliga de här tjejerna och killarna, säger lägerchef Lotta Nordling. Samtalen om vad det innebär för dem att vara kristen har varit otroligt spännande och de har varit väldigt öppna, både i stor grupp och i smågrupperna. Det tänks en hel del, det märks.

– Det blev en otroligt fin gudstjänst, säger Lotta. De vet vad de vill och hur de vill presentera budskapet om Jesus men även hur de vill lovsjunga Honom. Vi avslutade gudstjänsten med att äta de vackra och roliga tårtor som barnen gjort under tårttävlingen. Vissa smakade gott men det gjorde inte andra…Under lägret har tonåringarna själva skapat en gudstjänst. Man delade in sig i olika grupper och med stöttning från ledarna jobbade man på teater, dans, sånger, bönestationer, mötesledning och vittnesbörd.

Lotta skrattar när hon berättar. Att vara med just denna åldersgrupp när något som betyder mycket för henne. Det syns och tonåringarna märker det också.

– Ledarna är bara bäst, utbrister Amanda, Miriam och Lydia.

Dessa tre tjejer är på sitt allra sista Light-läger då konfalägren i sommar hägrar. De är överens om att det är lite sorgligt men man kan också se på dem att de är redo för det nya som kommer med ungdomsläger och ungdomsgrupper.

– Jo, vi längtar till konfat, det ska bli spännande och kul, säger de med en mun.

Tonåringarna på Light-lägret är härligt frimodiga och oförstörda i sina tankar. De följer Jesus, punkt slut. De inser trots sin unga ålder hur otroligt viktigt det är att finna platser där de helt och fast kan var sig själva. Där de vet att de inte blir dömda utan där de är sedda som värdefulla och där de är viktiga. Precis som de är.

Text: Helena Eriksson
Foto: Charlotta Nordström, Helena Eriksson