Pulsen på… Markus Jönsson
Drömmen är att skapa en mötesplats i caféstuk där det är självklart att dela livet. Ett plats där ungdomar kan vara sig själva. En plats där man hittar på roliga saker tillsammans. En plats där bönen och stegen närmare det allra heligaste tas helt naturligt. Denna dröm tillhör Markus Jönsson, ungdomsledare i EFS-kyrkan i Helsingborg.
Vi sitter ner i pingisrummet på Heljarödsgården ute på Kullahalvön. Markus har en stund innan han ska på ett möte. Efter en dag på arbetet som ortopedingenjör i Lund är han lugnet själv. Leendet lämnar inte hans läppar under hela vårt samtal! Denne 26-åring, som är uppvuxen i Allerum, hittade till ungdomsgruppen i EFS-kyrkan i Helsingborg, i 12-års åldern. Vid sin konfirmation kunde han bekräfta sitt dop med hela sitt hjärta.
– Det var viktigt att ta ställning helt själv. Jag är uppvuxen i en kristen familj och har alltid haft en tro, men nu blev tron min, den blev på riktigt, säger Markus. Skillnaden i livet efter konfirmationen var att jag försökte stå upp för min tro på ett annat sätt, vilket inte alltid var lätt, men framför allt kunde jag vara mig själv.
Många av hans vänner konfirmerades samtidigt som Markus och han räknar upp en lång rad namn. De började spela musik tillsammans, de repade och spelade mycket tillsammans. De fanns med på en del läger som Midsommarljus och Livskraft Mitt där de spelade flera år.
– Vi var med och introducerade lovsång och tillbedjan på ett nytt sätt med nya sånger och nytt musikaliskt klädspråk, säger Markus. Vi fick verkligen känna att vi var med och bidrog till Guds rike trots vår unga ålder.
När Markus pratar om tillbedjan ser man att han lever som han lär. Han säger att det händer något inom oss i lovsången och tillbedjan. Man lär känna sig själv såväl som man kommer närmare Jesus.
Vad är det då som driver Markus? Hur kommer det sig att han vill finnas med där ungdomarna finns?
– Gud har sådan längtan efter oss, efter ungdomarna. Han vill visa oss sin enorma kärlek – det måste vi dela med oss av, säger Markus. Det är det jag önskar att ungdomarna ska se. Ungdomsgruppen ska vara en plats av glädje, där man kan vara sig själv. En plats av tillåtande, där alla ska känna sig älskade. Det ska vara en kontrast till skolan där det rätt ofta är mycket stress, identitetskris etc.
De olika ungdomsledarna i Helsingborg träffas med jämna mellanrum för att be och visionera tillsammans. De planerar och anordnar olika typer av ekumeniska träffar för ungdomar i Helsingborg.
– Det är stort och härligt att ha de andra ungdomsledarna att bolla med, att be med. Vi har ju samma uppdrag och enheten oss emellan är stor.
Malin Olsson är en av Markus kompisar sedan barndomen. De har spelat musik ihop och de har även varit ledare tillsammans på både på läger och i ungdomsgruppen.
– Med stort engagemang och stort hjärta är Markus en klippa att ha som vän och ledare i min församling, säger Malin. Hans största styrkor är att han är lojal och det händer saker när han är med!
EFS-kyrkan i Helsingborg har bytt taktik. Istället för att ha ett satt program för ungdomarna varannan fredagskväll satsar man på olika tillfällen då man har ”hängevenemang”. Det handlar om mötet mitt i livet där gemenskapen är i centrum. Det kan vara bra att hitta mötesplatser utanför kyrkan för att visa att det är vardagen som vi vill dela, stötta och uppmuntra varandra i. Det är ju där vi ska vara, bland folket, säger Markus.
När man hör Markus prata inser man att han redan nu lever i sin dröm. Han och EFS-kyrkan i Helsingborg har skapat en plats där ungdomar kan komma och bara vara. En plats där de kan våga vara. En plats där ungdomar ger sitt liv till Gud och kommer i funktion i Guds rike. En plats där de är behövda. Där de får absolut uppmuntran, där ingen prestation behövs. När jag påpekar detta säger Markus:
– Gatan som EFS-kyrkan ligger på Helsingborg var en mörk och tråkig bakgata. Nu har den blivit en fin, upplyst gågata. Ett ställe som tilltalar, ett ställe som drar, ett ställe man vill vara på. Rätt så bra symbolik, eller hur?!
Text: Helena Eriksson
Foto: Privat