Ingen sommar utan Midsommarljus
Filippa Starfelt är en av ledarna på årets Midsommarljus. Otroligt nog är det hennes artonde år på lägret. Hennes mamma var i många år engagerad under lägret och då blev det att Filippa har funnits med sedan hon var tre år. När hon blev äldre fick hon hjälpa till på olika sätt men roligast var att ansvara för kiosken. Hon såg hur roligt deltagarna hade på lägret, hon såg gemenskapen och allt det härliga som kommer med läger. Och som hon längtade tills det blev hennes tur att vara där som fullfjädrad deltagare.
Årets Midsommarljus bjuder på fantastiskt väder, stor gemenskap och en hel del skratt.
– Sent igår kväll smög vi ut och la oss i sofforna i cafétältet och vi kunde inte sluta skratta, säger Elinor Schwarz. Vi skrattade tills vi somnade!
Agnes Rask berättar att alla hänger med alla på lägret. Det är inte stelt utan man kan prata med alla.
– När vi blev indelade i våra lag till OS-tävlingarna var det bara ”hej” och så kände vi varandra, säger hon. De flesta har man sett någonstans förut men kanske inte pratat med.
På frågan om vad som är bäst på lägret svara i stort sett alla – gemenskapen.
– Det kan låta cheezy säger, Hanna Trulsson. Men det är ju så. Alla pratar med alla.
Axel Sjölin, som är rejält bränd på axlar och rygg, tillägger:
– Det är lite som ett konfaläger. Man blir väldigt tighta och man kan fråga vem som helst om att be för en och så.
Något som i år också är populärt är närheten till havet. Värmen har varit mycket hög och tryckande och att bada har varit populärt.
– Att bara kunna sticka ner och bada är grymt härligt, säger Frida Hermansson.
Oskar Arivdsson spelar kubb i skuggan av ett träd. Det är hans första Midsommarljus och han tycker att förväntningarna har infriats. På frågan vad som är bäst kommer svaret snabbt:
– Gudstjänsterna, säger han. De har haft total fokus på Gud. Lovsången har varit riktigt bra och man har inte stressat i sångerna. Man har hunnit leva med i musiken och bönen.
Årets Midsommarsljus är något annorlunda än det brukar eftersom det inte är en tältmötesserie parallellt som det varit i alla år eftersom Heljarödsgården står inför en förändringsprocess. När Salt Sydsveriges styrelse hörde att det därmed inte heller skulle bli något Midsommarljus sträckte man ut en hand och frågade om distriktet kunde ta över arrangemanget.
– Midsommarljus är ett läger som betyder mycket för ungdomarna i vårt distrikt, säger Anton Åkesson, ordförande i Salt Sydsverige. Det är en knutpunkt där alla kommer samman i början av sommaren.
Anton fortsätter:
– Det är en öppen miljö här på Heljarödsgården. Det är lätt att komma som ny – alla pratar med alla. Ser man att någon är utanför ser alla till att få med honom eller henne i gruppen.
Många pratar om att gården är ”inbedd” och därmed landar man mycket snabbt när man kommer till lägret, så var det även i år.
– Alla landade direkt när vi började, säger Iza Jönsson, en av årets lägerchefer. Inga problem alls.
Iza har själv varit deltagare under några år och även varit ledare. På frågan om att vara lägerchef i år svarade hon självklart ”ja”.
– Jag brinner för att ge Jesus till nästa generation, säger hon. De nycklar som ges här och har gjorts i många år är viktiga. Att se unga människor i funktion, både i ledarskap och som deltagare, är grymt kul Det taggar mig!
Under dagarna har olika undervisare kommit in till förmiddagspassen. Två av dessa är Rebecca och Benjamin Albertsson som pratade om sex och relationer.
– Vi öppnade undervisningen med att spela låten ”Let’s talk about sex, baby” och sedan hade vi fångat allas intresse säger Benjamin med ett skratt.
Benjamin och Rebecca har båda varit deltagare men även ledare på Midsommarljus under åren och det var en självklarhet för dem att tacka ja när de fick frågan om de kunna medverka.
– Vi har ett stort hjärta för ungdomarna säger Benjamin. Om vi kan hjälpa dem på något sätt så gör vi gärna det.
Rebecca lägger till:
– Och det är riktigt roligt också! Den här gården och lägret har intagit våra hjärtan!
Vissa av ungdomarna har i år saknat tältmötesserien och alla människor i alla åldrar som samlats på gården under Midsommarljus. Man har helt enkelt konstaterat att i år har det varit annorlunda men det betyder inte sämre. Filippa Starfelt berättar att det är inte första gången som lägret har genomgått en förändring och hon tänker då på det år hon äntligen själv skulle få bli deltagare.
– Just det året gjorde man ett uppehåll och det var inget läger, säger hon med ett skratt. Men vi var några som åkte ut till gården och tältade. Vi hade vårt eget läger.
Så är det nog, saker förändras och människor byts ut men Midsommarsljus det består. Ett läger med så starka band till så många människor hänger kvar. Ett läger som får betyda så mycket i de ungas tro och även i deras framtid som överlåtna lärjungar lever kvar. Midsommarljus speglar helt enkelt livet – ett helt liv med Jesus.
Text och foto: Helena Eriksson