Ljudnivån är hög men glad. Lunchen står dukad i matsalen och tonåringarna är hungriga efter ett undervisningspass på förmiddagen. Det är skratt och det är stoj. Det är en vänlig och inkluderande atmosfär. Det här är ett gäng som trivs, den saken är klar!
Så kom då äntligen höstlovet och med det lägret som de som går i årskurs 6 till 8 har längtat efter. Denna gång bor tonåringarna i huvudbyggnaden på EFS-gården till skillnad från förut då de bott på Solvik, som ligger ett stenkast från gården.
– Jag saknar Solvik lite, säger en av tonåringarna och får medhåll från ett par andra tjejer. Det är mysigt när man tillsammans går upp till gården för att äta.
Men det går lika bra på detta sätt, det märks tydligt på tonåringarna som hemtamt rör sig i hela huset för de olika aktiviteterna. Mestadels håller man till i källaren där det både finns plats för mys, pyssel och undervisning. Temat för lägret är Gud talar och man har inte bara fått undervisning om hur man kan höra Guds röst utan man har även provat på att lyssna in och profetera över varandra. Det är ett spännande ämne, det märks.
Lena Jupén är ledare för första gången och hon tycker att upplevelsen har överträffat förväntningarna.
– Det är verkligen fartfyllt och roligt. Gemenskapen är grym, säger hon. Det är härligt att se att alla tar hand om varandra så fint.
Anders Kullenberg har varit ledare på barnläger förr men detta är hans första läger som ledare på ett tonårsläger. Det blir lite annorlunda när man är närmare i ålder med deltagarna. Han menar också det är skillnad mot ett barnläger där man exempelvis får hjälpa barnen att få kontakt med varandra.
– Tonåringarna ser själva till att lära känna varandra, säger han.
På andra dagens eftermiddag är det är dags för Capture the flag. Vädret är strålande men det är kallt och barnen kommer snabbt in igen för att sätta på sig mer kläder. Ella H, Ella N, Guro, Emma och Joanna stannar till och berättar att läger är kul.
– Det är så roliga människor här, säger Guro. Alla känner alla och om det var någon man inte kände när man kom så lärde man känna varandra snabbt.
Ella H tycker det är skönt att vara ledig från skolan.
– Är man hemma på lovet ser man skolväskan och så tänker man på skolan, säger hon. Här tänker man inte alls på det man har hemma.
Flickorna har mogna ord att dela. De säger att det är viktigt att vara tillsammans med andra som har samma tro. De menar att man kan slappna av när alla tänker på samma sätt och de känner sig inte dömda.
– Guds kärlek skiner igenom på något sätt, säger Ella H.
Ella N tillägger att i skolan och på fritidsaktiviter är alla inte snälla och de svär en hel del. På frågan vad de gör åt det kommer svaret snabbt från alla tjejerna.
– Vi försöker vara snälla och vara förebilder, säger de i mun på varandra.
Under en av eftermiddagarna pratar lägerchef, distrikskonsulent Frida Ewers, om gudstjänsten. Tillsammans kommer tonåringarna fram till vad de tycker ska finnas med i en sådan och sedan delar de upp sig i olika grupper för att förbereda till kvällens gudstjänst. Det är de själva som skapar. Några funderar kring mötesledning och vilka ord som ska förmedlas. Andra jobbar med drama, dans och lovsång medan en grupp bakar till kyrkfikat och andra dekorerar och förbereder olika förbönsstationer. De tar verkligen sina uppdrag på allvar.
Gudstjänsten blir väldigt stark där Jesus är i fokus. Mötesledarna läser ur en andaktsbok. De läser om en Jesus-staty som finns i Vor Frus kyrka i Köpenhamn. Det handlar om att skulpturen inte blir som skaparen tänkt utan att Gud ändrar utseendet. Mitt under gudstjänsten inser tjejerna att det är en kopia av just den statyn som står på altaren i kyrksalen där man befinner sig. Gud är cool! Under en stund av lovsång finns det möjlighet att få förbön av sina vänner, skriva lappar och tända ljus. Det blir verkligen en nära stund. När det är dags för kyrkfikat bjuds det på ett stort kors av chokladbollar och smörgåsar i mängder. Alla är nöjda när gudstjänsten är över.
Dessa läger är enormt viktiga för tonåringarna som i snabb takt närmar sig konfirmation. Att få åka bort under några dagar och träna på att vara hemifrån är en erfarenhet som behövs. De lär också känna de som de kommer att tillbringa nästan 4 veckor med på konfirmationslägren, det ger trygghet och oron över det långa lägret blir mindre eller försvinner helt. Men framför allt får de dagar då de får vara nära Jesus, bättre kan det inte bli.
Text och foto: Helena Eriksson